Sveriges Television Malmö

När Malmö tog plats i hela Sveriges vardagsrum

Här föddes tv-minnen, folkkära profiler och produktioner som fick svenska folket att skratta, diskutera och ibland sätta kaffet i halsen. Från Lasse Holmqvists känslosamma möten till Solstollarnas omdebatterade sommaräventyr – SVTMalmöverksamhet blev en viktig del av den svenska televisionens guldålder.

Det fanns en tid då hela Sverige kunde samlas framför samma tv-apparat. Barnen satt på golvet, kaffet stod på bordet och när signaturen till ett älskat program började ljuda visste alla att nu var det dags. Bakom många av dessa gemensamma tv-minnen fanns en viktig adress i Malmö: Sveriges Televisions stora tv-hus vid Jägersro.

Här, i en produktionsmiljö som växte fram under 1970-talet, skapades och spelades program in som nådde långt utanför Skånes gränser. Det var en tid då televisionen fortfarande hade något av magins skimmer över sig. Kamerorna var stora, tekniken krävde minutiös planering och ett tv-program var resultatet av ett omfattande samarbete mellan programledare, producenter, fotografer, scenografer, tekniker och redigerare.

TV-huset på Jägersro blev en av de platser där denna magi tog form. Härifrån producerades också tusentals regionala nyhetssändningar, och huset kom att förknippas med både svensk nöjeshistoria och en särskild skånsk berättarglädje. SVT lämnade så småningom lokalerna, och 2012 blev det känt att Migrationsverket skulle ta över den gamla tv-fastigheten. Men det som skapades innanför väggarna lever vidare i arkiven och i tittarnas minnen.

Lasse Holmqvist – mannen som fick människor att öppna sig

Få namn förknippas lika starkt med den svenska televisionens personliga berättarkonst som Lasse Holmqvist. Med sitt skånska lugn, sin nyfikenhet och sin förmåga att skapa förtroende blev han en av landets mest uppskattade intervjuare.

Hans stora triumf var Här är ditt liv, där en intet ont anande huvudperson fick möta människor och minnen från sitt förflutna. Programmet var enkelt i sin grundidé men briljant i genomförandet. En människa kom till studion, övertygad om att hon skulle delta i ett vanligt tv-program, och upptäckte snart att hela livet hade dukats upp framför henne.

Gamla vänner, kollegor, släktingar och ibland personer som huvudpersonen inte hade sett på årtionden dök upp. Resultatet kunde bli skratt, förvåning, tårar och fullständigt oförutsägbara reaktioner.

Det var television som byggde på mänsklig närvaro snarare än effekter. Holmqvist visade att en skicklig intervjuare kunde göra en människas livshistoria till spännande underhållning utan att förlora värmen.

Bengt Fahlström och Barnjournalen

En annan betydelsefull profil var Bengt Fahlström, som förknippades med Barnjournalen, SVT nyhetsprogram för yngre tittare.

Det var ett viktigt nytänkande. Barn skulle inte bara underhållas; de kunde också få begripa världen omkring sig. Politik, samhällsfrågor, internationella händelser och vardagsproblem presenterades på ett sätt som gjorde nyheterna begripliga utan att underskatta publiken.

För många som växte upp under 1970- och 1980-talen blev Barnjournalen den första kontakten med journalistikens värld. Fahlström representerade en television som tog sina unga tittare på allvar och förstod att nyfikenhet kunde väckas redan i tidig ålder.

Kvällsöppet och televisionen som samtalsarena

Med Kvällsöppet blev tv-rutan också en plats för debatt. Samhällsfrågor, politik och aktuella konflikter kunde diskuteras inför en stor publik, och televisionen fick en allt viktigare roll som forum för den offentliga diskussionen.

Det var en annan tid än dagens, då varje debatt kan följas av tusentals kommentarer på nätet. Då kunde ett välformulerat argument eller en uppmärksammad konfrontation bli samtalsämne på arbetsplatser och i hem under flera dagar.

Malmö hade en stark tradition av samhällsengagemang, kultur och frispråkighet. Den miljön passade väl in i en tv-värld där regionala perspektiv kunde bidra till den nationella debatten.

Solstollarna – sommarsuccén som delade publiken

Få svenska sommarlovsprogram har lämnat efter sig ett lika färgstarkt och omdiskuterat arv som Solstollarna.

När serien hade premiär 1985 flyttade den in i tittarnas sommarmorgnar med musik, sketcher, märkliga figurer och en humor som inte alltid följde de vuxnas förväntningar. Serien skapades av Ola Ström och Per Dunsö och spelades in i Malmö, både i tv-huset på Jägersro och på platser runt Ribersborg.

Här fanns Ulla-Bella, Skumberg och andra karaktärer som snabbt blev välbekanta. Blandningen av trams, musik och surrealistiska infall gjorde programmet till en succé bland många barn.

Men Solstollarna var också kontroversiellt. De lättklädda kvinnorna och den återkommande sexualiserade humorn väckte kritik och har i efterhand blivit en del av diskussionen om hur barnunderhållning såg ut under 1980-talet.

Det som för vissa var oskyldig, tokrolig sommar-tv uppfattades av andra som opassande för ett program riktat till barn. Just den motsättningen bidrog till seriens eftermäle. Solstollarna var både älskat och utskällt – och i dag är det svårt att tala om svensk sommarlovstv utan att nämna serien.

Diskotaket – när Malmö dansade in i rutan

Om Solstollarna representerade den skruvade sommaren, stod Diskotaket för ungdomlig energi och populärmusik.

Julius Malmström, den skånske nöjesarrangören och musikprofilen, var programledare för serien under åren 1977–1982. Programmet tog pulsen på en musikvärld där disco, pop och nya dansideal förändrade ungdomskulturen.

Malmström hade redan ett starkt engagemang i musik- och nöjesbranschen. Hans erfarenhet av artister och evenemang gav programmet en naturlig koppling till det som hände ute på dansgolven.

Diskotaket blev ett exempel på hur Malmö-tv kunde blicka utåt, fånga nya trender och ge ungdomskulturen en plats i den nationella televisionen.

Fräcka fredag och Malena Ivarsson

När Malena Ivarsson medverkade i Fräcka fredag 1988 befann sig svensk television i en period då frågor om sexualitet, relationer och kroppar allt oftare tog plats i offentligheten.

Programmet blev omdiskuterat för sitt frispråkiga innehåll och utmanade gränserna för vad som ansågs lämpligt i det breda tv-utbudet. Ivarsson, sexolog och debattör, blev en välkänd röst i samtalet om sexualitet och samlevnad.

Det var ett tecken på televisionens förändrade roll. Tv var inte längre enbart ett familjefönster mot världen, utan också en arena där tidigare tabubelagda ämnen kunde tas upp inför miljontals tittare.

Musikfrågan Kontrapunkt – när kunskap blev underhållning

I en helt annan genre fann Musikfrågan Kontrapunkt sin publik. Med Sten Broman som den karismatiske och kompromisslöse ledaren blev programmet en tävling där klassisk musik, bildning och skarp humor möttes.

Broman var en personlighet som knappast kunde förväxlas med någon annan. Hans karaktäristiska stil, auktoritet och ibland skoningslösa kommentarer gjorde honom till en lika stor del av upplevelsen som själva frågorna.

Här krävdes kunskap om tonsättare, verk och musikaliska detaljer, men också förmågan att behålla nerverna när Broman höjde ögonbrynen. Programmet visade att kvalificerad kultur kunde vara bred underhållning och att publiken uppskattade att bli utmanad.

Helt apropå – skånsk satir med internationell lyskraft

Malmös tv-historia hade också en vass humoristisk sida. Helt apropå, med bland andra Stellan Sundahl, skapade en egen nisch med imitationer, sketcher och satir över politiker och makthavare.

Programmet blev en viktig del av svensk tv-humor under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet. Med träffsäkra imitationer och en tydlig känsla för samtidens absurditeter kunde det politiska etablissemanget få sig en rejäl omgång.

Att produktionen belönades med Guldrosen i Montreux gav ytterligare tyngd åt dess internationella renommé. Det visade att svensk satir, producerad i Malmö, kunde hävda sig på en internationell tv-scen.

Från Bialitt till Antikrundan och Husdrömmar

Historien om Malmö-tv började långt före 1980-talets mest uppmärksammade produktioner. Bialitt, ett välkänt underhållningsprogram som startade 1961, hör till de äldre klassikerna i den skånska televisionens historia.

Genom åren har Malmöverksamheten också förknippats med en bred blandning av genrer: regionala nyheter, drama, musik, barnprogram, humor och samhällsreportage. Bland andra välkända program finns RekordMagazinet, NP Mölleroch Fråga Lund, även om alla program som förknippas med Malmö inte nödvändigtvis producerades i just Jägersrohuset.

Senare kom Antikrundan, vars första svenska säsong spelades in 1989 i Malmö och Helsingör, i samarbete med brittiska BBC antikvitetsprogram. Det blev starten på en långvarig tittarfavorit där experter värderar allt från familjeklenoder till loppisfynd.

Även Husdrömmar, med sitt fokus på arkitektur, byggprojekt och människorna bakom dem, visar hur tv från Skåne har fortsatt att engagera publiken med berättelser om vardagsliv, ambitioner och stora livsprojekt.

Ett arv som inte går att riva

När SVT lämnade Jägersro försvann en arbetsplats, men inte historien. Den finns kvar i arkivens programband, i gamla signaturmelodier och i människors minnen av kvällar framför tv.

Lasse Holmqvists intervjuer, Bengt Fahlströms nyheter för barn, Julius Malmströms musikvärld, Solstollarnas galenskap och Helt apropås satir tillhör olika delar av samma berättelse: en tid då Malmö var en viktig kraft i svensk television.

Det är lätt att romantisera det förflutna, men det verkligt imponerande är bredden. Här producerades program som kunde vara folkbildande, känslosamma, provocerande, musikaliska eller fullständigt vansinniga. Ibland allt på samma gång.

TV-huset på Jägersro blev därför mer än en byggnad. Det var en plats där Malmö fick möjlighet att tala till hela Sverige – och där svensk tv-historia skrevs, en inspelning i taget.